Debattartikeln publicerades av Svenska Dagbladet 11 juli 2015.
Pensionsgruppens förslag till förändringar av AP-fonderna har mött hård kritik. Förslaget innehåller dock viktiga steg mot schysstare pensionsinvesteringar. Men det finns brister och frågetecken. Ska avkastning fortsätta att vara överordnat respekt för mänskliga rättigheter och att hejda irreversibla klimatförändringar?
Dagen innan midsommarafton presenterade Finansdepartementet förslaget om förändringar i AP-fondssystemet (Ds 2015:34). Det är ett resultat av förhandlingar inom riksdagens pensionsgrupp som består av regerings- och allianspartierna. Förslaget innebär bland annat att antalet AP-fonder blir färre och att en ny myndighet, AP-fondsnämnden, blir huvudman för buffertkapitalet – de 1200 miljarder som förvaltas av Första till Sjätte AP-fonden.
Förslaget har sågats av bland annat facken och Svenskt Näringsliv. Det har också fått Folkpartiet, som ingår i pensionsgruppen, att backa. Kritiken kan sammanfattas med: ”If it ain´t broke, don´t fix it”. Men dagens system är trasigt. När det gäller mänskliga rättigheter, klimat och miljö ser vi idag stora problem med AP-fondernas investeringar. Det är ett system med en mängd sociala- och miljömässiga risker inbyggda som på sikt även kommer att innebära kännbara ekonomiska bakslag.
Det är angeläget att få till förändringar för schyssta pensionsinvesteringar. Vi välkomnar därför att pensionsgruppens förslag innehåller flera åtgärder i den riktningen, men ser också viktiga brister.
1. Hållbarhet kommer i andra hand. Avkastningsmålet är fortsatt överordnat hållbarhet. Det understryks att hänsyn till hållbarhet inte får ske på bekostnad av det övergripande målet, samtidigt som det tydliggörs att AP-fondsmyndigheterna ska agera ansvarsfullt som investerare och ägare. Frågan är vad som händer vid en målkonflikt. Krav på att leva upp till Sveriges internationella åtaganden är inte politisk styrning. Internationella konventioner och vetenskaplig relevans måstetvärtom utgöra en ram för AP-fondernas investeringar.
Allt fler inom finansbranschen menar att det inte finns någon motsättning mellan avkastning och hållbarhet. Då borde det inte heller vara ett problem att tydliggöra och strama åt hållbarhetsramarna för fondernas investeringar så att de går från att utgöra oacceptabla risker till att bli en välbehövlig omställningskraft.
2. Tvetydig styrning av hållbarhetsarbetet. Idag är AP-fonderna i mångt och mycket sina egna uppdragsgivare. Förslaget innebär att rollerna att sätta mål för placeringsverksamheten och att utföra den separeras. Den AP-fondsnämnd som föreslås ska sätta avkastningsmål och utifrån detta skapa en referensportfölj som AP-fonderna ska utvärderas mot. Men trots att AP-fondernas investeringar ska vara ansvarsfulla, ska referensportföljen sättas samman med minimal hänsyn till hållbarhet. Portföljen ska bara justeras om AP-fonderna gemensamt beslutar om uteslutningar av bolag. AP-fonderna ska alltså utvärderas mot en referensportfölj med andra spelregler än fonderna själva.
Andra problem är att det saknas förslag om deltagande för det civila samhället och oberoende utvärdering samt att möjligheten att placera i råvaror öppnas upp, vilket kan leda till exempelvis spekulation i livsmedelspriser.
Trots dessa brister ser vi också att förslaget innehåller delar som – med rätt implementering – kan skapa ett mer hållbart system.
1. Hållbarhet blir lagkrav. I den lag som idag styr AP-fonderna nämns inte hållbarhetsfrågor. Det som finns är en formulering i förarbeten om att hänsyn ska tas till etik och miljö, utan att göra avkall på det övergripande målet om hög avkastning. I det nya förslaget ges ansvarsfulla investeringar och ansvarsfullt ägande stort utrymme och lyfts in i lagtext. AP-fonderna får ett tydligt uppdrag att integrera hållbarhetsfrågor i hela sin kapitalförvaltning.
2. AP-fonderna ska bidra till hållbar utveckling. Förslaget slår också fast att AP-fonderna, inom ramen för sitt uppdrag, ska fästa särskild vikt vid hur hållbar utveckling kan främjas. Det konkretiseras genom hänvisningar till bland annat de svenska miljömålen samt de internationella konventioner som Sverige har undertecknat om mänskliga rättigheter och miljö.
3. Tydligare styrning och uppföljning. Förslaget ger en tydligare struktur, styrning och uppföljning av AP-fondernas hållbarhetsarbete. Fonderna ska ta fram en gemensam värdegrund för förvaltningen. Internationella konventioner, främjande av hållbar utveckling samt ett vetenskapligt förhållningssätt anges som viktiga utgångspunkter. Respektive AP-fond ska också ta fram tydliga riktlinjer, mål och strategier för hållbarhet.
Oavsett om det samlade förslaget går igenom eller inte måste dessa framsteg värnas i det slutgiltiga systemet. Den process som inletts får inte stanna upp, istället behövs en diskussion om hur förslaget kan stärkas ytterligare för att ge schyssta och hållbara pensionsinvesteringar. Vi har inte råd att vänta.
Annelie Andersson, ordförande, Latinamerikagrupperna
Pia Björstrand, vice talesperson, Klimataktion
Gabi Björsson, generalsekreterare, Afrikagrupperna
Anna Danielsson, ordförande, Jordens Vänner
Julia Finér, ordförande, Emmaus Stockholm
Rebecka Jalvemyr, kanslichef, FIAN Sverige
Olivia Linander, Fossil Free Sverige
Annica Sohlström, generalsekreterare, Forum Syd
Sofia Walan, generalsekreterare, Kristna Fredsrörelsen
Håkan Wirtén, generalsekreterare, WWF Världsnaturfonden
Lämna ett svar