Expansionen av palmoljeodlingar och sojafält leder till att unika naturområden omvandlas till jordbruksmark. Lokalbefolkning fördrivs från sin mark och lämnas utan försörjningsmöjligheter. Viktiga habitat för olika djurarter, såsom utrotningshotade orangutangarter, och biologisk mångfald hotas av skövlingar. Dessutom exploateras arbetarna på plantagerna.
AP-fonderna har investeringar värda 80.7 miljoner kronor i palmoljejätten Wilmar International. Företaget anlägger oljepalmsplantager och förädlar palmoljan för livsmedelsindustrin liksom för tillverkning av biobränslen. Wilmar står för 45 procent av världshandeln med palmolja och är en av de största odlarna av palmolja i Indonesien och malaysiska Borneo. Enligt Greenpeace och andra miljöorganisationer är Wilmar det företag som stått för den mest omfattande skövlingen av regnskog i Indonesien under de senaste åren. I Uganda har Wilmars oljepalmsplantager ödelagt skog rik på biologisk mångfald och fördrivit småbrukare från sin mark, oftast utan kompensation eller andra försörjningsmöjligheter.
2016 hittade Amnesty International allvarliga människorättskränkningar på sju palmoljeplantager som drivs av Wilmar i Indonesien, bland annat barn mellan 8 och 14 år som utför tungt och farligt arbete, systematisk diskriminering av kvinnor och användning av parakvat – ett mycket giftigt ogräsmedel, utan skyddsutrustning. Wilmar säljer oljan vidare till nio globala företag, som Unilever, Nestlé och Procter&Gamble. Till följd av Amnestys kampanj riktad mot Wilmar, informerade företaget i maj 2019 att det samma månad infört ett ‘human rights framework’, samt förbättrat arbetsrättsliga förhållanden, inklusive att alla arbetstagare på de två plantager som ägs av Wilmars dotterbolag har fått fast anställning och ökade skyddsåtgärder för de som arbetar med kemikalier. Företaget säger också att det undersöker möjligheter att gottgöra arbetare som lidit skada till följd av dess agerande. Amnesty fortsätter att bevaka utvecklingen för att se om företaget vidtar det åtgärder de lovar att genomföra speciellt frågan om gottgörelse.
Efter hård kritik antog Wilmar år 2013 en policy mot avskogning. Men det återstår att se om den kommer att omsättas i krav på underleverantörer och gottgörelse för den skada som företaget orsakat människor och miljö. AP-fonderna – som haft stora innehav i bolaget även innan policyn antogs – har inte haft någon påverkansdialog med företaget.
Enligt en rapport från Greenpeace från 2018 har Wilmar köpt upp palmolja från odlare som tillsammans har förstört regnskog motsvarande områden dubbelt så stora som Singapore under endast tre år. 100 000 orangutanger, hälften av Borneos orangutanger, har utrotats under endast 15 år, vilket har länkats direkt till palmoljeindustrins expansion.
AP-fonderna investerar också 80.5 miljoner kronor i malaysiska Sime Darby, ett av världens största palmoljeföretag. År 2009 skrev de ett hyresavtal på 63 år med den liberianska staten som skulle ge dem tillgång till över 311 000 hektar mark – en yta lika stor som Gotland. Odlingarna har påbörjats utan att konsultation genomförts med berörda byar, vilket företag är skyldiga att göra enligt internationella regelverk. Lokalbefolkningen har fördrivits och fått otillräcklig eller ingen ersättning för sin mark, och viktig skogsmark har förstörts. Storskaliga investeringar i mark har ökat dramatiskt i Liberia och täcker nu runt 25 procent av landets yta.
Biologisk mångfald hotas
Sojaboomen i Sydamerika utgör ett hot mot gräsmarker, savann och skogar, som det artrika området Chaco i Argentina, Paraguay och Bolivia och den så kallade Cerradon i Brasilien. Cerradon rymmer ca 5 procent av världens biologiska mångfald och utgör en viktig vattenkälla för hela Sydamerika. Expansionen av sojaodlingar har också lett till tvångsförflyttningar av lokalbefolkning.
AP-fonderna har investerat 543 miljoner kronor i jordbruksföretagen Archer Daniels Midland och184miljoner i Bunge, två jättar som dominerar världshandeln med soja. Archer Daniels Midland och Bunge har åtagit sig att inte köpa soja som orsakat skövling av Amazonas. Företagen har dock ingen motsvarande policy för andra områden med hög biologisk mångfald. Utan åtaganden från dessa inflytelserika aktörer skapas inget tryck på odlarna att förebygga ytterligare omvandling av värdefulla ekosystem till jordbruksmark. AP-fonderna har inte haft någon dialog för att påverka företagen.
Läs mer:
The Final Countdown – now or never to reform the palm oil industry – Amnesty International (2018)
Dying for a Cookie – Amnesty International (2018)
The Great Palm Oil Scandal – Amnesty International (2016)
Sime Darby and land grabs in Liberia – Friends of the Earth International (2013)
The broken promises of Wilmar and its financiers – Friends of the Earth International (2014)
Land grabbing for palm oil in Uganda – Friends of the Earth International (2013)
The growth of soy. Impacts and solutions. – WWF (2014)
Pushing the planet to retirement. The Swedish national pension funds and biodiversity loss. – Fair Trade Center (2014)
* Uppgifter om AP-fondernas innehav gäller 30 juni 2019. Listorna på innehav uppdateras varje halvår, i halvårs- och helårsrapporter.