Andra AP-fonden investerar miljardbelopp av våra pensionspengar i jordbruksmark. I Brasilien kantas deras investeringar av kränkningar av mänskliga rättigheter och allvarlig miljöförstöring.
Andra AP-fonden investerar mer än 8 miljarder kronor i jordbruksmark och 27 procent av marken finns i Brasilien. Investeringarna görs genom fonderna TIAA-CREF Global Agriculture I och II (TCGA I och TCGA II), där Andra AP-fonden är en av de största ägarna.
Investeringar kopplade till landgrabbing
Fördelningen av mark i Latinamerika är den mest ojämlika i hela världen. En ökad efterfrågan på mat, biobränsle och djurfoder har ökat konkurrensen om odlingsbar mark och bidrar till skövling av stora naturområden. Mark har blivit en investering där vinstintressen prioriteras över mänskliga rättigheter och miljö. Man köper marken för att om några år kunna sälja den dyrare. Helt utan avsikt att ta marken i bruk
De senaste tio åren har efterfrågan på jordbruksmark i Brasilien ökat kraftigt. I regionen Matopiba i norra Brasilien sker en snabb utbredning av storskalig soja- och sockerrörsproduktion. En direkt effekt är att många lokalsamhällen förlorar tillgång till mark som de är beroende av för sin försörjning.
Det är ett utbrett fenomen i Brasilien att företag och inflytelserika personer inhägnar allmän mark och med hjälp av privata säkerhetsstyrkor tvingar bort lokalbefolkningen, som ofta använt marken i generationer, och ordnar sedan med äganderätter. Processerna genomsyras av korruption, hot och förfalskning av lagfarter. Pensionsfonder som Andra AP-fonden driver på utvecklingen genom de stora mängder kapital som strömmar in i markaffärer i regionen.
Genom en komplicerad ägarstruktur kringgår TCGA brasiliansk lagstiftning som syftar till att begränsa storskaliga utländska markinvesteringar. De har också köpt mark genom en lokal affärsman som utretts för landgrabbing. År 2016 annullerade en regional domare lagfarter för 124 000 hektar mark registrerade på affärsmannen.
Allvarlig påverkan på människor och miljö
Exploateringen av marken har allvarliga konsekvenser inte bara för människor utan även för miljön. Den mark som pensionsfonderna investerat i används i stor utsträckning till storskaliga industrijordbruk med grödor som t.ex, sojabönor och sockerrör. Den tropiska savannen Cerrado i Brasilien, som är lika viktig för den biologiska mångfalden som Amazonas, är ett område som hotas av AP2s investeringar. Flera floder föds i Cerradon som försörjer stora delar av landets befolkning med vatten. Avskogning är vanligt förekommande för att göra plats för de storskaliga jordbruken som dessutom kräver stora mängder vatten och bekämpningsmedel. Det har lett till att vattendrag förgiftas och en utbredd vattenbrist för omgivande lokalsamhällen.
Hänvisar till hemlig rapport
Andra AP-fonden har tillbakavisat rapportanklagelserna och hänvisar till att konsulter har utrett frågan, som inte visade på övergrepp på människor och miljö, men har inte velat lämna ut någon dokumentation kring utredningen. Det gör det omöjligt för någon utomstående att bekräfta uppgifterna eller värdera granskningen. Man beskriver även i sin egen rapport att man delat ut visitkort i samhällen för att möjliggöra att människor lämnar klagomål, vilket inte kan anses vara en fullständig klagomålsmekanism.
Andra AP-fonden skriver själva att Brasilien är ett “högriskland” när det gäller jordbruk. Riskerna som refereras till är bland annat barnarbete, slavarbete, övergrepp mot urfolk, kränkning av äganderätten, och tvångsförflyttning av lokala samhällen.
AP2:s kapitalförvaltare Nuveen har en policy för nolltolerans gällande avskogning, men AP-fonderna bör säkerställa att det genomförs pålitliga, transparenta undersökningar för att utreda om marken t.ex. avskogats eller förvärvats med olagliga metoder.
Ca 27 procent av den jordbruksmark som AP2 äger finns i Brasilien – ett land som har stora problem med skövling och avskogning, och där juridiska frågetecken kring markförvärv är vanligt förekommande. Är det ett etiskt innehav?
Läs mer
”The Human and Environmental Cost of Land Business” – FIAN, Rede Social de Justiça e Direitos Humanos, CPT (2018).
”Pensionsfond bidrar till landgrabbing i Brasilien” – SvD (2018).
”Landgrabbing and Human Rights: The involvement of European corporate and financial entities in land grabbing outside the Euroepan Union” – Europeiska Parlamentet (2016)
”TIAA-CREF, U.S. Investment Giant, Accused of Land Grabs in Brazil” – New York Times (2015)
”Defenders at risk. Attacks on human rights and environmental defenders and the responsibility of business” – Swedwatch (2019)
“Unearthed: land, power and inequality in Latin America – Oxfam (2016)
“Land Grabbing and Human Rights: the Role of EU Actors Abroad” – FIAN International (2017)
”Investering utan insyn – Var finns Andra AP-fondens mark i Brasilien?” – Swedwatch (2013)