AP-fonderna investerar i gruvbolag inblandade i miljöförstöring, tvångsförflyttningar och kränkningar av ursprungsfolks rättigheter. Trots dialoger med bolagen kvarstår problemen.
Gruvor har en omfattande inverkan på sin närmiljö. Storskalig gruvdrift är ofta enorma anläggningar, som kan vara antingen under jord eller i stora öppna dagbrott. På många håll är säkerheten och arbetsvillkoren undermåliga, vilket gör gruvorna till en mycket farlig arbetsplats. De öppna dagbrotten, till exempel kolgruvor med damm som sprids i luften, medför stora hälsorisker och gruvavfall förorenar vattendrag. De senaste åren har flera katastrofala olyckor vid gruvors avfallsdammar inträffat med förödande miljökonsekvenser.
AP-fondernas Etikråd har genom åren fört en dialog med många av gruvbolagen där de har investeringar. Under 2019gick Engelska kyrkans pensionsfond, Etikrådet och flera andra investerare samman och krävde att ett oberoende klassificeringssystem och nya säkerhetsstandarder tas fram för gruvors avfallsdammar, vilket är positivt.
Förödande olyckor vid gruvors avfallsdammar
I januari 2019 brast en damm vid en järnmalmsgruva i Brumadinho i Brasilien och över 250 personer omkom. En enorm lerflod innehållande giftigt gruvavfall sköljde in över området och dränkte människor, hus, vägar och broar. Det är den dödligaste gruvolyckan någonsin i Brasilien och orsakade en förödande miljöförstörelse. Det brasilianska bolaget Vale, som driver gruvan, är världens största producent av järnmalm. 2015 brast en damm med gruvavfall i samma delstat med 19 döda som följd. Denna gruva drevs av bolaget Samarco, där BHP och Vale äger 50 procent var. Över 700 personer förlorade sina hem och vattenförsörjningen för mer än 250 000 människor påverkades. En stor del av floden Doce, som förser tre miljoner människor med färskvatten, förorenades av gruvavfallet.
Etikrådet inledde dialoger med de tre gruvbolagen Samarco, BHP och Vale efter olyckan 2015. Dialogerna fortsatte fram till september 2018, då Etikrådet bedömde att målen hade uppnåtts. Men fyra månader senare inträffade dammkollapsen i Brumadinho. Interna dokument visade att Vale kände till att dammen hade brister. Efter olyckan rekommenderade Etikrådet AP-fonderna att exkludera Vale från sina tillgångar. Men AP-fonderna har fortfarande investeringar värda 1,2 miljarder kronor i BHP.
Tvångsförflyttningar hotar försörjning
Kolgruvan Cerrejón i Colombia är en av världens största öppna kolgruvor och den har fått hård kritik genom åren. Föroreningar från gruvan har lett till allvarliga miljö- och hälsoproblem i området. Kolgruvan förbrukar stora mängder vatten, vilket har lett till vattenbrist för lokalbefolkningen. Gruvan ligger mitt i ett landområde som traditionellt sett brukas av flera ursprungsfolk. Trots att lagen i Colombia kräver att företag måste konsultera ursprungsfolken innan exploatering sker, så har konsultationen ofta varit bristfällig eller uteblivit helt. Expansion av gruvan har lett till att lokal- och ursprungsbefolkning har tvångsförflyttats, vilket har inneburit att många människor fått försämrade möjligheter till försörjning. AP-fonderna har investeringar värda sammanlagt mer än 2,6 miljarder kronor i de tre gruvbolagen som äger gruvan – BHP, Anglo American och Glencore.
Massiv miljöförstöring
AP-fonderna har genom åren haft stora investeringar i gruvjättarna Rio Tinto och Freeport McMoRan, som varit de största bolagen bakom den kontroversiella Grasberg-gruvan i Indonesien, en av världens största koppar- och guldgruvor. När den indonesiska staten tog över majoritetsägandet över gruvan i slutet på 2018, fick de också en massiv miljöförstörelse på köpet. Under decennier hade gruvavfall dumpats i floder och skogar. Frågan hur gruvans giftiga avfall ska tas om hand är ännu inte löst. Sjunde AP-fonden har ett innehav värt 178 miljoner kronor i Freeport McMoRan, som fortsätter att driva gruvan. AP-fonderna investerar 1,9 miljarder kronor i Rio Tinto.
Läs mer
Brazilian mining company to pay out £86m for disaster that killed almost 300 people – artikel i The Guardian (2019)
With its $3.85b mine takeover, Indonesia inherits a $13b pollution problem – artikel på Mongabay (2019)
”As black as coal” – om AP-fondernas investeringar i gruvbolagen som äger kolgruvan Cerrejón i Colombia – Forum Syd (2016)
* Alla uppgifter om AP-fondernas innehav gäller per 30 juni 2019. Listor på innehav publiceras varje halvår.