Första till Fjärde AP-fonderna förvaltar mer än 1 600 miljarder kronor för alla som ingår i det svenska pensionssystemet. Fonderna har nu ett nytt regelverk som ställer hårdare hållbarhetskrav på deras investeringar. Nu gäller det att de nya reglerna leder till verklig förändring så att våra gemensamma pengar investeras i enlighet med de internationella konventioner som Sverige har skrivit under.
Efter en mångårig process gäller sedan 1 januari 2019 nya placeringsregler för Första till Fjärde AP-fonden. De innebär steg i rätt riktning. Lagen slår nu fast att AP-fonderna ska vara ansvarsfulla investerare och ansvarsfulla ägare och verka för ett främjande av hållbar utveckling. Men samtidigt kvarstår problemet att avkastning är överordnat de andra målen.
Sedan 2013 har organisationerna bakom Schyssta Pensioner tillsammans pekat på problemet med de tidigare reglerna och försökt påverka politikerna för att få ett schysst regelverk på plats. Vi fortsätter nu att sätta press på både AP-fonderna och politiker för att garantera att fondernas investeringar inte undergräver Sveriges internationella åtaganden.
FN-kritik mot Sverige
Vi är inte ensamma att ifrågasätta AP-fondernas investeringar och regelverk. I juni 2016 kritiserade FN:s kommitté för ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter Sverige för bristande kontroll av AP-fondernas investeringar. Kommittén rekommenderade att Sverige inför obligatoriska risk- och konsekvensanalyser inför investeringar och effektiva övervakningsmekanismer för att säkra att AP-fonderna inte bidrar till kränkningar av mänskliga rättigheter.
Det är våra pengar
När du arbetar betalar både du och arbetsgivaren en pensionsavgift som går in i pensionssystemet. Den största delen av pengarna studsar direkt ut ur systemet i form av pensioner till dagens pensionärer. Hur mycket pengar som går in i systemet och hur mycket som betalas ut beror på hur många som jobbar och hur många som är pensionärer.
För att jämna ut skillnaderna över tid finns buffertkapitalfonderna Första, Andra, Tredje, Fjärde och Sjätte AP-fonderna. Sjätte AP-fonden är en liten riskkapitalfond. De som hanterar de stora pengarna är AP1-AP4 som sammanlagt förvaltar drygt 1 600 miljarder kronor, främst genom aktieinnehav i tusentals företag. Vi kan inte välja hur de pengarna placeras.
Den Sjunde AP-fonden skiljer sig från de andra. Där finns drygt 700 miljarder kronor av premiepensionskapitalet för de nästan tre miljoner svenskar som inte valt att placera dessa någon annanstans. Sjunde AP-fonden går alltså att välja bort till skillnad från de andra AP-fonderna.
Reaktivt arbete med bristande insyn
Första till Fjärde AP-fonderna har ett gemensamt Etikråd som samordnar fondernas arbete med hållbarhetsfrågor. Rådet består av representanter från fonderna själva. Det finns ingen oberoende part som granskar om eller i vilken utsträckning fonderna tar hänsyn till miljö och mänskliga rättigheter.
AP-fonderna arbetar i stor utsträckning reaktivt med frågor om mänskliga rättigheter och miljö. Om de reagerar så gör de ofta det när skadan redan är skedd. AP1-AP4 och Etikrådet argumenterar ofta att det är bättre att vara kvar som ägare för att kunna påverka, än att sälja av sitt innehav. Det kan låta logiskt. Men det finns flera problem med den här modellen.
AP-fonderna har upp till 3500 bolag i sina portföljer och resurserna räcker bara till dialog med en bråkdel av dessa. Etikrådet bedriver årligen 40-60 dialoger. Redovisningen av dessa dialoger har förbättrats de senaste åren och idag redogör de för ett antal av dessa. Men för övriga dialoger är det omöjligt att få insyn. Men vilka företag för Etikrådet dialog? Vilka krav ställs? Hur följs de upp? För bolag vars verksamhet fokuserar på fossila bränslen är dialog inte heller en framkomlig väg, då bolagens kärnverksamhet är problemet.
Riksdagen styr och regeringen redovisar
Det är inte regeringen som bestämmer över AP-fonderna. De är reglerade i en lag som är beslutad av riksdagen. I riksdagen finns en särskild Pensionsgrupp som består av representanter för Centerpartiet, Kristdemokraterna, Liberalerna, Miljöpartiet, Moderaterna och Socialdemokraterna. Att det består av just dessa partier beror på att de låg bakom den pensionsöverenskommelse som år 1999 skapade dagens pensionssystem, med undantag för Miljöpartiet som tillkom när de kom i regeringsställning 2014.
Regeringen lämnar varje år en redovisning av AP-fondernas verksamhet i form av en skrivelse till riksdagen. Den innehåller fondernas årsredovisningar och utvärderar fondernas verksamhet i ett längre perspektiv. Fokus ligger på avkastning, men i skrivelsen rapporterar regeringen också om fondernas arbete med hållbarhetsfrågor. Ansvarig minister är Finansmarknadsminister Per Bolund.
Läs mer
”Concluding observations on the sixth periodic report of Sweden” – FN:s kommitté för ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter (2016). Punkt 11-12.
”Årsrapport 2018” – AP-fondernas Etikråd (2019)
”Redovisning av AP-fondernas verksamhet t.o.m. 2018”, Regeringens skrivelse till riksdagen (2019)
Remissvar på de förslag som ledde fram till dagens regelverk av några eller alla organisationer bakom Schyssta Pensioner samt ytterligare organisationer:
”Remissvar: Ändrade regler för Första-Fjärde AP-fonderna” (2017) – 22 organisationer.
”Remissvar AP-fonderna Ds 201534 Schyssta Pensioner” (2015) – 11 organisationer.
”SOU 2012:53 Remissvar Buffertkapitalutredningen” (2013) – 8 organisationer.