Det finns hopp om ett nytt regelverk för AP-fonderna. Det blev slutsatsen av det seminarium som flera av organisationerna bakom Schyssta Pensioner arrangerade under Almedalen 2016.
Medverkande på seminariet ”När får AP-fonderna ett ramverk för hållbarhet?”:
- Tomas Eneroth (S), riksdagsledamot och medlem i pensionsgruppen
- Lars-Arne Staxäng (M), riksdagsledamot och medlem i pensionsgruppen
- Gunnela Hahn, ekonomi och finansenheten, Svenska Kyrkan
- Annelie Andersson, sakkunnig, Latinamerikagrupperna/ Schyssta Pensioner
- Magnus Emfel, moderator, Världsnaturfonden WWF/ Schyssta Pensioner
I samband med seminariet gjorde FUF en podd där de intervjuade flera av de medverkande.
Biståndsdebatten publicerade en ett kort referat från seminariet.
Nedan följer en längre sammanfattning av seminariet.
——————————————
Hållbarhetsfrågorna är viktiga och AP-fonderna behöver ett nytt modernt regelverk. Det enades hela panelen om redan i inledningen av seminariet, som ägde rum den 6 juli i Visby. Seminariet fokuserade på behovet av ett nytt regelverk, insyn och deltagande, samt möjligheten att komma vidare med processen som legat på is sedan december 2015.
Den formulering som idag styr AP-fonderna är inte hållbar, och ekologisk och social hållbarhet måste inkluderas i ett modernt regelverk. Det sade Tomas Eneroth, gruppledare för Socialdemokraterna och representant i pensionsgruppen. Han framhöll att pensionsgruppens förslag som presenterades förra året var bra – det gav friare tyglar men väsentligt högre hållbarhetskrav på AP-fondernas investeringar. Eneroth beklagade därför att förslaget föll efter kritik från många remissinstanser.
Moderaternas representant i pensionsgruppen, Lars-Arne Staxäng, instämde i att AP-fonderna ska ha tuffare regler. Detaljregler är dock inte vägen, menade han, utan snarare ett ramverk med stora morötter som styr fonderna i rätt riktning. Han sa också att det bara är en mindre del av AP-fondernas investeringar som är ifrågasatta, men att det ibland låter som att hälften av bolagen de investerar i är dåliga. Även Staxäng sade att han skulle ha stött hållbarhetsdelarna i förslaget som nu ligger på is.
Mer än olycksfall i arbetet
AP-fondernas problematiska investeringar är mer än olycksfall i arbetet, menade Annelie Andersson från Latinamerikagrupperna och Schyssta Pensioner. Under flera år har en mängd ohållbara investeringar lyfts fram av både organisationer och medier. Exempelvis stora investeringar i fossilbolag som orsakar klimatförändringar, miljöförstöring och brott mot mänskliga rättigheter. Fonderna gör också olika tolkningar av de skrivningar som idag finns om hänsyn till etik och miljö. Andersson lyfte att det borde vara en självklarhet att AP-fondernas investeringar görs i linje med de avtal och deklarationer som Sverige har undertecknat. Sedan förslaget om nya regler för AP-fonderna lades på is har klimatavtalet undertecknats och FN:s kommitté för ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter har gett rekommendationer till Sverige att strama upp reglerna för AP-fonderna.
Falsk motsättning mellan avkastning och hållbarhet
Gunnela Hahn från Svenska Kyrkan berättade om kyrkans resa när det gäller hållbara investeringar. De investerar sju miljarder och har hållbarhet och ansvarsfullhet i sin investeringspolicy. De ska vara en god ägare och även driva branschen framåt. Hon lyfte att många investerare idag har bristande kunskap och är oroliga, trots att hållbarhet inte behöver kosta eller stå i konflikt med avkastning. Det handlar om hur skickliga förvaltarna är och i de flesta fall är det lönsamt. Det är svårare när man som AP-fonderna har investeringar i 3000-4000 bolag. Men en lösning på det kan vara exempelvis nya hållbara index. Placeringshorisonten är avgörande – det är viktigt med långsiktighet. Det kan kräva mer resurser i ett inledande skede att identifiera de långsiktigt lönsamma och hållbara investeringarna. Både Hahn och Andersson lyfte behov av att AP-fonderna ges tillräckliga resurser för att ställa om till hållbara investeringar.
Långsiktiga investeringar
Hahn menade att ett grundproblem är att AP-fonderna har en tvångströja och inte kan använda sitt kapital för positiva investeringar i samhället. För att göra en miljömässig omställning behövs enormt kapital, då räcker inte aktörer som Svenska kyrkan. Samtidigt innebär det idag ett negativt värdeskapande att investera i fossila bränslen. Därför, menade Hahn, är det är viktigt att ge AP-fonderna möjlighet att tänka och agera långsiktigt. De bör ges tydligare mål och friare mandat, samtidigt som investeringar bör vila på vetenskaplig grund. Hon menade att fonderna skulle kunna investera 30 procent i långsiktiga investeringar/projekt.
Staxäng framhöll att investeringar inte får riskera pensionskapitalet. Även om pensionsfonderna är en reserv som växer på lång sikt är det också en buffert som behöver användas i samband med stora pensionsavgångar. Därför är vissa infrastrukturinvesteringar och andra långsiktiga investeringar möjliga men för stor andel av fonderna får inte bindas upp, menade han.
Bristande insyn
Andersson lyfte AP-fonderna ofta försvarar sig mot kritik genom att hänvisa till att de påverkar genom företagsdialog. Det finns idag flera utmaningar när det gäller insyn i dessa dialoger. Etikrådet delar information om hur många dialoger de för och ger några exempel. Men de säger inget om vilka krav de ställer eller vilka resultat de når. Därför går det inte att avgöra hur effektiv dialogen är som påverkansstrategi, menade Andersson. Hon lyfte också Andra AP-fonden som exempel på bristande transparens. De lämnar inte ut någon information om den mark de köpt i Brasilien trots en rapport som visar att de köpt mark av en affärsman anklagad för landgrabbing.
Oberoende granskning
Eneroth förtydligade att pensionsgruppen är en kontinuerlig förhandling bestående av de partier som står bakom pensionsreformen. Det är inte en myndighet som övervakar eller reglerar. Granskning av fonderna måste därför andra aktörer göra. Eneroth menade att det var därför de ville samla uppföljningen av hållbarhetsarbetet hos en AP-fondsnämnd. Andersson lyfte Schyssta Pensioners förslag om ett oberoende hållbarhetsråd med expertis som kan ge input till, granska och ge förslag i hållbarhetsfrågor.
Nytt regelverk brådskar
Eneroth meddelade att diskussioner om ett nytt regelverk har återupptagits i pensionsgruppen och frågan bereds i regeringskansliet. Det bör finnas på plats så snart som möjligt. Han sade att frågan brådskar samtidigt som han också underströk att det måste finnas ett parlamentariskt stöd för att det ska bli verklighet. Enligt både Eneroth och Staxäng är förslaget som presenterades 2015 grunden för fortsatta diskussioner.
Avslutningsvis uppmanade Hahn pensionsgruppen att bjuda in kritiker för diskussion. Alla var överens om att det behövs ett förtydligande av det nuvarande regelverket för AP-fonderna och att frågan om transparens och deltagande behöver diskuteras mer.
Lämna ett svar