Det nya förslaget om AP-fonderna fick både beröm och kritik på det seminarium som arrangerades under Almedalen av flera av organisationerna bakom Schyssta Pensioner.
Afrikagrupperna, FIAN Sverige, Forum Syd, Jordens Vänner och Latinamerikagrupperna stod som arrangörer för seminariet ”Skarpt läge för schyssta pensioner” den 30 juni. Där diskuterades det förslag om AP-fonderna som Finansdepartementet och pensionsgruppen presenterade innan midsommar. Från riksdagens pensionsgrupp deltog Solveig Zander, Centerpartiet och Rikard Persson, Miljöpartiet, och Annelie Andersson, ordförande Latinamerikagrupperna representerade Schyssta Pensioner. Seminariet modererades av Svenne Junker från Naturskyddsföreningen.
Nedan följer ett längre referat från seminariet. För en kortare sammanfattning, se Biståndsdebatten.
Viktigaste förändringar i förslaget
Seminariet inleddes med en fråga till Solveig Zander och Rickard Persson om vilka som är de huvudsakliga förändringarna i pensionsgruppens förslag när det gäller hållbarhet. Zander lyfte fram att de i förslaget har tryckt på etik och miljö, att investeringar ska vara hållbara och att AP-fonderna måste ta hänsyn till detta. Hon underströk att förslaget är tydligt och inte kan misstolkas. AP-fonderna ska sedan utveckla en värdegrund som konkretiserar arbetet.
Person höll med Zander om förslaget är en stor förbättring. Den största framsteget såg han som att en syftning till hållbar utveckling kommer in i lagtexten, vilket inte funnits tidigare. På en följdfråga om Miljöpartiet, som tidigare varit kritiska till nuvarande system, är nöjda svarade Persson att det är en kompromiss, men att de är relativt nöjda och att partiet står bakom förslaget. Men de hade velat gå lite längre och t.ex. inkludera de Sveriges miljömål.
Annelie Andersson fick frågan om Schyssta Pensioner är nöjda med förslaget. Hon svarade att alla organisationer inte hunnit ta fram en gemensam position ännu, men att de gjort en första analys. ”Förslaget är bättre än vi förväntat oss men inte så bra som vi hoppats”, sammanfattade hon. Hållbarhet ges mer utrymme och förslaget innebär ett tydligare uppdrag till AP-fonderna att jobba med detta. Men hon tillade också att ett viktigt problem som kvarstår är att hög avkastning som överordnat mål står fast och lyfte frågan om vad som händer om det blir en målkonflikt mellan avkastning och hållbarhet.
Motsättning mellan hållbarhet och avkastning?
Moderatorn lyfte en debattartikel från Sjunde AP-fonden som ett exempel på en argumentation där en motsättning mellan hållbarhet och avkastning målas upp och undrade hur panelen såg på det. Zander svarade att det absolut inte finns någon motsättning mellan hållbarhet och hög avkastning. Hon lyfte fram AP4 som ett bra exempel på hur arbete med miljö kan vara lönsamt och att man måste tänka långsiktigt. Hon underströk också vikten av att se de möjligheter som förslaget innebär när det gäller ansvarsfullt ägande och ansvarsfulla placeringar. Samtidigt sa hon att det inte är bra att ha för strama direktiv då det är fonderna som är de bästa placerarna. Hon avslutade med att säga: ”Men nu har vi tryckt så hårt på det här så det kan inte finnas en tvekan om vad som är lagstiftarens åsikt.”
Persson höll med om att det inte finns någon konflikt mellan hög avkastning och hållbarhet och att fonderna själva kommer att bli varse om det. Det kommer allt mer forskning som visar att konflikten inte finns.
Andersson ville inte gå in på om det finns en konflikt eller inte, utan underströk att oavsett så ska AP-fondernas investeringar inte ske i bolag som kränker mänskliga rättigheter. Hon pekade också på att de olika tolkningar som AP-fonderna gör idag visar att det behövs stramare riktlinjer.
På en fråga om hur förslaget ska tolkas i förhållande till Sveriges skyldighet att följa internationella konventioner svarade Zander att lagens tolkning kan utläsas i förarbeten och att dessa måste läsas grundligt. Men samtidigt, sa hon, kan vi inte avveckla innehav direkt då det inte ansvarfullt och kommer att innebära att vi förlorar massor av pengar.
Persson fick frågan om det nya förslaget innebär att får vi se schyssta pensioner i framtiden. Persson svarade att definitionen vad hållbar utveckling ändras över tid och att forskningen går vidare – det som är hållbart idag är inte hållbart imorgon. ”Det är upp till AP-fonderna att ta ansvar för att följa med i den utvecklingen och det nya lagförslaget ger utrymme för det”, sade Persson och poängterade att det finns många sidor i förarbetena där det är tydligt att konventioner och miljö är viktigt. Han tydliggjorde att politiker gör förarbetena och AP-fonderna utifrån det sätta upp olika mål och de kan skilja sig från fond till fond. Det skapar god konkurrens då de utvecklas genom att tävla mot varandra.
Andersson sade att hon är positiv till mycket i förarbetena, till exempel när det gäller internationella konventioner som viktig utgångspunkt för värdegrund. Men problemet som kvarstår är hierarkin mellan avkastning och hållbarhet, menade hon. På en fråga om AP-fonderna borde gå före svarade hon att de som statliga aktörer självklart borde göra det och tillade att de också bör förhålla sig till internationella konventioner och Sveriges politik för global utveckling (PGU).
Behov av oberoende utvärdering
Moderatorn bad Andersson utveckla Schyssta Pensioners förslag om ett oberoende hållbarhetsråd. Andersson svarade att det idag saknas oberoende av fondernas hållbarhetsarbete och det påverkansarbete de bedriver. Schyssta Pensioner efterlyser därför en instans som har en mer oberoende roll. I relation till det nya förslaget skulle n sådan funktion kunna kopplas till AP-fondsnämnden. Men nu nämns inget om civilsamhällets deltagande i förslaget.
Zander menade att den referensportfölj som AP-fondsnämnden ska ta fram, och som inte funnits tidigare, ger något att utvärdera fondernas placeringsarbete gentemot. Persson lade till att AP-fondsmyndigheterna kommer vara självständiga och oberoende i hur de investerar. Att den politiska viljan är att de ska göra egna analyser och val.
Andersson svarade på Zanders inlägg och sa att referensportföljen ett dåligt exempel på hur man ska utvärdera hållbarhet eftersom den inte får någon normerande roll för hållbarhetsfrågor. I sitt startskede tar den i princip ingen hållbarhetshänsyn alls och uppdateras om AP-fonderna gemensamt beslutar om uteslutningar av bolag. Om riksdagen menar allvar med att lyfta in hållbarhetsfrågor måste det också synas hos AP-fondsnämnden och i referensportföljen.
Zander menade att vi som medborgare gärna vill se snabb förändring och att hon förstår att Schyssta Pensioner har högre mål, men att allt inte sker över en natt vilket också är bra då det är så en demokrati fungerar.
Persson gav Andersson visst medhåll i sin kritik och sade att om referensportföljen inte har krav på hållbarhet så utvecklas den inte heller utifrån hållbarhet. Han lade till att det är bra att Schyssta Pensioner kommer in med remissvar för att lyfta detta.
Zander ställde en fråga till publiken om hur många som gjort egna val i sin pension och efterlyste mer diskussioner och engagemang från svenska folket.
Normerande krav på referensportföljen?
En fråga lyftes från publiken om hur normerande krav på referensportföljen skulle kunna se ut och hur exkludering förhåller sig till dessa.
Persson svarade att man i USA jobbar mycket med exkludering, medan man i Europa arbetar mer med påverkan för att styra bolagen i rätt riktning. Han tyckte att det är en knepig fråga och svårt att säga vad som är bäst, men lyfte samtidigt att ägarstyrning fungerat framgångsrikt.
Andersson svarade att många av de saker som tas upp i pensionsgruppens förslag skulle kunna fungera som normerande krav, som t.ex. internationella konventioner och vetenskapligt förhållningssätt. Enligt klimatforskningen vet vi att omkring 80 procent av de fossila reserverna måste stanna under marken. Det gör det tydligt att investeringar i fossilbolag borde avvecklas. Hon ser positivt på att fonderna ska bidra till hållbar utveckling och söka upp de bolag som bidrar till det.
Tidsperspektiv på investeringar och påverkan
Från publiken lyftes en fråga om tidsperspektiv rörande hållbarhet och exemplifierade med att investera i ett bolag som Exxonmobil, som samtidigt som de är ett stort oljebolag också är en utav de största finansiärerna av alternativ energi. Kan det vara ett motiv för att investera?
Zander tydliggjorde att förslaget utgår från aktsamhetsprincipen. Det innebär inte nödvändigtvis en tidsgräns. Det har tagit 15 år att komma dit vi är idag. Men idag är vi mer otåliga och det kommer säkert att gå snabbare att utveckla i framtiden.
Persson sa att kravet på långsiktighet innebär också att det inte ska finnas krav på hög avkastning första kvartalet. Det är de hållbara alternativen som kommer ge avkastning i framtiden.
Andersson sa att om man har investeringar i bolag som gör många saker som är dåliga kan man inte rättfärdiga innehav med att de också gör bra saker. Fossilindustrin och många gånger gruvindustrin är exempel på sektorer som inte stämmer överens med de åtaganden Sverige har.
Zander svarade att det är förskräckligt hur gruvbolag i Sydamerika förstör miljö och människors möjligheter till försörjning, men att man måste tänka på de som fått jobb i gruvorna. Hon frågade sig – om man skulle lägga ner vad händer med dem?
Andersson svarade att hennes utgångspunkt är att stödja de som är rättighetsbärare och som t.ex. tvångsförflyttats och förlorat sin försörjning, inte främst de som jobbar i gruvan.
Tvetydligt kring transparens
Persson tog upp att man i förarbetena refererar till transparens och forskning. Genom detta pekar lagstiftaren på att dessa delar är viktiga.
Andersson tog upp att förslaget innebär att mål, riktlinjer och strategier rörande hållbarhet ska vara kända och AP-fonderna ska motivera investeringar som är kontroversiella. De förbättrar civilsamhällets möjligheter att granska. Men när det gäller transparensen så är det lite dubbelt i förarbetena, man trycker på transparens samtidigt som det föreslås extra möjligheter till sekretess. Hon nämnde att detta redan är ett problem, t.ex. vägrar Andra AP-fonden att dela information om sina markinvesteringar i Brasilien.
Får vi schyssta pensioner?
Seminariet avslutades med en fråga till panelen om det här förslaget kommer att leda fram till schyssta pensioner. Zander svarade att ja, det kommer det. Pensionsgruppens ambition har varit att investeringar ska vara etiska, miljömässiga och moraliska. Andersson svarade att schysstare, men inte schyssta. Persson fick sista ordet och placerade sig mittemellan Zander och Andersson – det kommer bli bättre men inte nästa vecka.
Lämna ett svar