Den nyvalda riksdagen måste besluta om regler som ger pensionsinvesteringar med respekt för mänskliga rättigheter och miljö. En skärpning måste till när AP-fondernas regelverk nu ska ses över av riksdagen.
Det skriver Annelie Andersson, ordförande för Latinamerikagrupperna i Sydsvenskan med anledning av urfolkens kampadag.
Storskalig exploatering av naturresurser utgör ett av de största hoten mot urfolks rättigheter och livsförutsättningar. En tydlig koppling finns till det svenska allmänna pensionssystemet.
AP-fonderna förvaltar 1 300 miljarder kronor som till största del investeras i bolagsaktier. Exemplen är många på stora investeringar i bolag vars verksamhet leder till miljöförstöring, tvångsförflyttningar och negativa konsekvenser för människors hälsa och livsförutsättningar.
Guldgruvan Marlin i San Marcos i nordvästra Guatemala har under flera år fått hård kritik av människorättsorganisationer för de förödande konsekvenser den inneburit för människor och miljö. Gruvan, som är det kanadensiska bolaget Goldcorps mest lönsamma, slukar 250 000 liter vatten per timme. Förgiftade vattendrag och vattenbrist hotar försörjningen i området där en majoritet av invånarna är mayafolk och många lever i extrem fattigdom. AP-fonderna har investeringar värda 249 miljoner kronor i det ansvariga bolaget. Kritiken har lett till att Sjunde AP-fonden har svartlistat företaget, men Andra till Fjärde AP-fonden har kvar sina placeringar.
Ett annat exempel: I Cajamarcaprovinsen i nordvästra Peru har lokalbefolkningen de senaste fyra åren protesterat mot planerna på att öppna guld- och koppargruvan Conga som ska ersätta en annan gruva som håller på att sina. Blir det så uppstår enorma dagbrott och en giftintensiv och vattenkrävande utvinningsprocess. I blodiga sammandrabbningar har flera personer som protesterat mot gruvan dödats av peruansk militär. AP-fonderna investerar 127 miljoner kronor i det amerikanska gruvföretaget Newmont Mining som är en av de största ägarna i gruvprojektet.
Enligt det regelverksom styr AP-fonderna, som beslutas av riksdagen ska ”fonderna ta hänsyn till etik och miljö, dock utan att göra avkall på det övergripande målet om hög avkastning”. Alltså, undvik helst att skada miljön och kränka människors rättigheter, men om det går att tjäna mer pengar på att förstöra miljön och kränka människors rättigheter är det okej.
Just nu diskuterar riksdagens pensionsgrupp, som består av Socialdemokraterna, Moderaterna, Folkpartiet, Centern, Kristdemokraterna och troligtvis nu efter valet också av Miljöpartiet, hur AP-fondernas regelverk ska se ut i framtiden. Vid en partiutfrågning en vecka före valet, där representanter från alla riksdagspartier utom Sverigedemokraterna, samt Feministiskt initiativ deltog, svarade alla ja på frågan om respekt för mänskliga rättigheter, miljö och internationella klimatmål ska vara ett grundläggande krav för AP-fondernas investeringar.
Partiernas besked är glädjande. Det borde vara självklart att grundläggande förutsättningar för människors liv och rättigheter aldrig kan kompromissas bort. Ett systemskifte måste till. Direktiven för investeringar av svenska offentliga pensionsmedel måste skärpas. Nu måste den nyvalda riksdagen beslutaom regler som ger pensionsinvesteringar med respekt för mänskliga rättigheter och miljö.
Annelie Andersson
Lämna ett svar