AP-fonderna investerar våra pengar i företag som bryter mot internationell rätt. Till exempel i bolag som utvinner naturresurser på ockuperad mark.
AP-fonderna har valt att svartlista och sälja sina innehav i tvåföretag som köper fosfat som utvunnits på västsaharisk mark som är ockuperad av Marocko. Besluten har motiverats med att företagen gör sig skyldiga till brott mot internationella konventioner.
Det har varit bra beslut. Men samtidigt behåller fonderna sina investeringar i det tyska storkonglomeratet Siemens, som – i strid med internationell rätt – bygger vindkraftverk i ockuperade Västsahara. Genom att samarbeta med ett energiföretag som ägs av den marockanska kungen har Siemens och italienska energijätten Enel (som nyligen drog sig ur) sedan 2013 levererat och underhållit energiinfrastruktur på västsahariskt område. Faktum är att alla vindkraftsparker i Västsahara – med undantag för en (1) privat – har utvecklats av den marockanska monarkins ägda energiföretaget Nareva, som i många fall samarbetat med Siemens. Dess moderbolag – SNI – har i sin tur ett ägandeskap i samt ett partnerskap med det schweiziska multinationella byggföretaget LafargeHolcim, i vilket AP-fonderna har ytterligare innehav. Vidare har Fjärde AP-fonden innehav i det svenska solenergiföretaget Azelio som i skrivande stund samarbetar med det statliga marockanska företaget för solenergi – med betydande verksamhet i ockuperade Västsahara.
Eftersom energin hamnar i den marockanska monarkins händer stärks kungens koppling till det västsahariska territoriet, vilket minskar sannolikheten att kungen kommer att bidra till FN:s pågående fredsprocess. Siemens, LafargeHolcim, Azelio – och tidigare även Enel – är alltså med och lägger hinder för fredsprocessen och bidrar till att ockupationen fortgår. Siemens vindkraftverk levererar 95 procent av energin som behövs för den marockanska fosfatproduktionen – en gruvindustri som AP-fonderna alltså själva bekräftat bryter mot de etiska riktlinjerna.
AP-fondernas innehav stannar inte heller där. Pensionsfonderna har även betydande innehav i det inom bland annat anläggningsmaskiner och gruvutrustning världsledande företaget Caterpillar (även känt som enbart CAT) – vars maskiner används på gruvområdet och bekräftat inte är inköpta begagnat – samt i tyska stålföretaget Thyssenkrup – som tidigare varit aktiva i gruvarbetet i form av konsultuppdrag, och inte utesluter att åter bistå den olagliga gruvan. Även Atlas Copco och Continental, som AP-fonderna har innehav i, har levererat utrustning till den olagliga marockanska fosfatproduktionen men har dragit sig ur projektet efter press från investerare.
Första, Andra, Tredje, Fjärde och Sjunde AP-fonden har aktier och obligationer i de involverade företagen värda 2,7 miljarder kronor.
Företag som bryter mot folkrätten
Delar av Västsahara ockuperas av Marocko sedan mitten av 70-talet. FN klassar Västsahara som ett icke-självstyrande territorium. EU-domstolen dömde redan 2016 att handelsavtal med Marocko inte kan omfatta naturresurser och varor från Västsahara. Det enda sättet att handla med Västsahara är om samtycke har inhämtats från Västsaharas folk. Slutsatsen upprepades i en ny EU-dom om fiskeavtal i februari 2018 och ytterligare en dom med samma slutsats kom i juli 2018.
Rätten till självbestämmande nämns inte någonstans av Siemens, Azelio eller de övriga företagen som opererar i Västsahara. Frågan om samtycke från Västsaharas folk har skickats till Siemens flera gånger, men företaget har aldrig svarat på frågan.
AP-fonderna har som grund att företag som kränker mänskliga rättigheter utesluts. AP-fonderna har tidigare uteslutit ett företag för brott mot humanitär rätten (Elbit i Palestina) men har inte använt samma regler i ockuperade Västsahara.
När mer pengar flödar in från utvinningen av naturresurser på de ockuperade territorierna minskar sannolikheten att Marocko ska avbryta ockupationen.
Läs mer
”P For Plunder: Morrocco’s exports of phosphates from occupied Western Sahara“ Western Sahara Resource Watch (2021). Om alla inblandade företag Bou Crau-gruvan i Väst Sahara.
”Energi till exploatering” Western Sahara Resource Watch (2016). Om energiföretags inblandning i ockupationen av Västsahara.
FN:s generalsekreterare uppmanar aktörer att respektera principen om att naturresurser inte får utvinnas om det inte är i enlighet med befolkningens önskan och intresse.
Se punkt 103 i generalsekreterarens rapport om situationen i Västsahara (2016).
”Sverige och plundringen av Västsahara” Western Sahara Resource Watch (2017). Om svenska företags inblandning i ockupationen.
EU-domstolen, domstolsbeslut (2016)
EU-domstolen, domstolsbeslut (februari, 2018)
EU-domstolens generaladvokat, Melchior Wathelet, 10 Januari 2018
EU-domstolen, domstolsbeslut (juli, 2018)