Riksdagen måste förtydliga AP-fondsförslaget

Det förslag till nytt regelverk för AP-fonderna som nu ligger på bordet måste förtydligas för att säkra att fondernas medel investeras med respekt för mänskliga rättigheter, miljö och internationella klimatmål. I ett brev till finansutskottet, inför deras behandling av regeringens proposition, har Schyssta pensioner listat flera områden där förtydliganden krävs. 

Till ledamöterna i Riksdagens finansutskott

I juni 2018 överlämnade regeringen en proposition till riksdagen om ändrade regler för Första-Fjärde AP-fonderna, med bland annat ett lagkrav på att fondmedlen ska förvaltas på ett föredömligt sätt genom ansvarsfulla investeringar och ansvarsfullt ägande. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2019.

För att lagkravet ska leda till att AP-fondernas medel investeras med respekt för mänskliga rättigheter, miljö och internationella klimatmål anser vi inom nätverket Schyssta pensioner att ett utskottsbetänkande bör innehålla förtydliganden till propositionen på följande områden:

Propositionen för Ändrade regler för Första-Fjärde AP-fonderna föreslår ett nytt mål för placeringsverksamheten om föredömlig förvaltning: ”Första-Fjärde AP-fonderna ska förvalta fondmedlen på ett föredömligt sätt genom ansvarsfulla investeringar och ansvarsfullt ägande.”

Grundläggande förutsättningar för AP-fondernas kapitalförvaltning: Det nya målet bör innebära att nationella klimatmål, Sveriges folkrättsliga förpliktelser och andra internationella åtaganden ska vara grundläggande förutsättningar för AP-fondernas kapitalförvaltning och utgöra en ram inom vilken fonderna kan maximera sin avkastning.

Investeringar i fossila bolag: Det nya målet bör innebära att riktlinjerna till AP-fonderna tydliggör att fossila investeringar ska fasas ut och inga nya placeringar i fossila bolag görs. I juni 2017 antog Riksdagen ett klimatpolitiskt ramverk för Sverige med nya klimatmål och en klimatlag. Ramverket slår fast att Sverige ska vara ett ledande land i det globala arbetet med att förverkliga Parisavtalets ambitiösa målsättningar.

Mänskliga rättigheter: Det nya målet bör innebära att AP-fonderna ska stärka processerna för risk- och konsekvensanalyser samt åtgärdsplaner vad gäller mänskliga rättigheter, s k human rights due diligence. AP-fonderna gör idag inte human rights due diligence inför merparten av sina beslut om investeringar, konstaterar Statskontoret i sin bedömning av hur Sverige efterlever FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter, som de gjorde på uppdrag av regeringen[1]. FN:s kommitté för ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter har uttryckt oro över brister i den systematiska kontrollen av de investeringar som görs utomlands. Kommittén rekommenderar att Sverige säkerställer att AP-fonderna genomför systematiska och oberoende konsekvensbedömningar med avseende på mänskliga rättigheter inför investeringsbeslut och att de inrättar effektiva övervakningsmekanismer för att bedöma projektens effekter på de mänskliga rättigheterna och vidtar avhjälpande åtgärder vid behov[2].

Förhållande till internationella konventioner: Texten i propositionen lyder: ”I förhållande till internationella konventioner handlar det om att bedöma hur en investering eller ett påverkansarbete inverkar på de värden som konventionen är avsedd att skydda. Ett exempel är icke- spridningsfördraget Nuclear Non-Proliferation Treaty (NPT), som inte uttryckligen förbjuder kärnvapen men som innehåller ett tydligt åtagande för kärnvapenstaterna att nedrusta och för icke-kärnvapenstaterna att inte utveckla eller anskaffa kärnvapen. Inom ramen för NPT har samtliga statsparter åtagit sig att verka för att kärnvapennedrustning under strikt och effektiv internationell kontroll. Mot denna bakgrund arbetar regeringen för en eliminering av alla kärnvapen. Detta bör få återverkningar på Första–Fjärde AP-fondernas investeringsbeslut.”

Detta bör innebära ett stopp för investeringar av AP-fonderna i bolag med kopplingar till kärnvapentillverkning.

Gemensam värdegrund för förvaltningen av AP-fonderna: Texten i propositionen lyder: ”Första–Fjärde AP-fonderna bör inom ramen för Etikrådet eller motsvarande organ utveckla den gemensamma värdegrunden för förvaltningen av fondmedlen. Värdegrunden bör ta sin utgångspunkt i de etiska grundvärden som kommer till uttryck i regeringsformen, t.ex. främjandet av en hållbar utveckling som leder till en god miljö för nuvarande och kommande generationer, de internationella konventioner som Sverige har undertecknat, Agenda 2030 och de globala målen för hållbar utveckling samt ge uttryck för att Första–Fjärde AP-fonderna har ett vetenskapligt förhållningssätt till frågor om hållbar utveckling.”

Som stöd i arbetet med att ta fram en gemensam värdegrund bör ett oberoende hållbarhetsråd inrättas, som också kan bistå vid utvärdering av måluppfyllelse. Hållbarhetsrådet bör inkludera expertis från såväl civilsamhället som finanssektorn och den akademiska världen.

Gemensamma riktlinjer för vilka tillgångar som fondmedel inte bör placeras i: Texten i propositionen lyder: ”Regeringen anser att Första–Fjärde AP-fonderna bör samverka genom att ta fram gemensamma riktlinjer för vilka tillgångar som fondmedel inte bör placeras i. De gemensamma riktlinjerna bör kunna ge uttryck för på vilka grunder placering i tillgångar inte bör ske, t.ex. efterlevnaden av de internationella konventioner som Sverige har undertecknat och uppfyllelsen av de svenska miljömålen eller i övrigt främjandet av en hållbar utveckling. Det gäller såväl inför en placering i som vid försäljning av tillgångar.”

Detta bör innebära att investeringar i fossila bolag, bolag med kopplingar till kärnvapentillverkning, företag som bryter mot folkrätten, till exempel företag som utvinner naturresurser på ockuperad mark i Västsahara, och företag som kränker de mänskliga rättigheterna bör fasas ut och att inga placeringar i sådana bolag bör ske.

Krav på öppenhet: Texten i propositionen lyder: ”Första–Fjärde AP-fonderna bör tillhandahålla lättillgänglig information om sin verksamhet, framför allt när det gäller det nya målet för placeringsverksamheten att fondmedlen ska förvaltas på ett föredömligt sätt. … Fonderna bör sträva efter att vara så öppna som möjligt. Det bör komma till uttryck i riktlinjerna.”

Detta bör innebära en ökad transparens kring AP-fondernas bolagsdialoger, så att det redovisas öppet vilka företag som dialoger förs med, kring vilka incidenter och resultat av dialogerna.

Stockholm, 23 oktober 2018

Schyssta pensioner

Schyssta pensioner är ett nätverk bestående av 12 civilsamhällesorganisationer, som verkar för att de nya reglerna för AP-fonderna ska se till att de statliga pensionsmedlen investeras med respekt för mänskliga rättigheter, miljö och internationella klimatmål.

 

[1] Statskontoret (2018), FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter – utmaningar i statens arbete

[2] UNCESCR (2016), Avslutande anmärkningar om Sveriges sjätte periodiska rapport

För fördjupning, se Schyssta Pensioners remissvar.