I dag bidrar Västerbottens pensionssparare till en miljöfarlig gruva i Guatemala. Riksdagens direktiv till AP-fonderna måste tydliggöra att investeringar ska ske med respekt för mänskliga rättigheter och miljö. Riksdagens pensionsgrupp har nu chansen att sätta tydliga mål för verkligt hållbara investeringar. Det skriver Rebecka Jalvemyr, vice ordförande i latinamerikagrupperna, och Mario Lopez som är urfolksledare i Waqib’ Kej, en av Guatemalas största nätverk av Mayaorganisationer.
De Svenska AP-fonderna styrs efter en skrivning som säger att ”fonderna ska ta hänsyn till etik och miljö, dock utan att göra avkall på det övergripande målet om hög avkastning”. Det är en vag och tandlös skrivelse
Pensionsgruppen, som består av regeringspartierna och Socialdemokraterna, diskuterar just nu AP-fondernas framtid. Bland annat frågan om regelverk och hållbarhetsriktlinjer för fonderas investeringar. De har nu chansen att sätta tydliga mål för verkligt hållbara investeringar.
Alla Västerbottens pensionssparare är knutna till de statligt styrda AP-fonderna. De investerar i nuläget 182,5 miljoner kronor i det kanadensiska gruvföretaget Goldcorp vars mest lönsamma gruva är guldgruvan Marlin i området San Marcos i nordvästra Guatemala.
Vi, som känner urfolket i de drabbade områdena i San Marcos, vet hur hårt det slagit mot dem och vi vill uppmärksamma hur det svenska pensionssystemets etiska regelverk möjliggör investeringar som bidrar till kränkningar av mänskliga rättigheter och miljöförstörelse.
Marlingruvan är ett tydligt exempel på att AP-fondernas vinstintressen har fått gå före deras etiska och miljömässiga ansvar.
Mayabefolkningen i området runt gruvan vittnar om uttorkade vattenkällor och studier bekräftar höga halter av tungmetaller i vattnet. De rapporterar även i allt högre utsträckning om hudutslag, förlamning av armar och ben och barn som föds med missbildningar och fysiska begränsningar.
Gruvans närvaro har även lett till djupa splittringar och social konflikt i området. Många människor som påverkas av gruvan vågar inte anmäla sina ärenden då de riskerar förtryck och förföljelse. Flera motståndare har blivit skjutna och förföljda.
På senare år har kriminaliseringen av den sociala protesten ökat. Fler och fler antigruvaktivister som leder kampen i Guatemala anklagas för brott för att störa ordningen, de diskrediteras i medier, kallas för terrorister och förföljs trots att de manifesterar fredligt. En korrupt stat som går gruvnäringens ärenden legitimerar detta och användandet av våld genom att påstå att de är ett hot mot den nationella säkerheten och den fria rörligheten, när allt de gör är att försvara vattnet, Moder jord och livet självt.
AP-fonderna har under flera år fört en bolagsdialog med Goldcorp om situationen i och runt gruvan men avslutade processen 2012 med motiveringen ”målen med dialogen är uppfyllda”. De lyfter nu Goldcorp som ett gott exempel på etikrådets påverkansarbete. AP-fondernas investeringar fortsätter, likaså sjukdomarna, kriminaliseringen av de sociala protesterna, splittringen av urfolken och föroreningen av deras territorier som har ett viktigt spirituellt värde.
Det är på grund av detta som organisationer i Guatemala, som det nationella nätverket av mayaorganisationer, Waqib Kej, står vid befolkningen i San Marcos sida och säger ifrån när deras rättigheter kränks. Vi organiserar oss nationellt och artikulerar vårt motstånd tillsammans.
De svenska pensionsinvesteringarna är en del av problemet och det är därför Latinamerikagrupperna stödjer rörelser som Waqib Kej. Tillsammans kräver vi att riksdagens direktiv till AP-fonderna tydliggör att investeringar ska ske med respekt för mänskliga rättigheter och miljö.
I en enkät utförd av nätverket Global Rättvisa Nu! tycker fem partier som oss. Folkpartiet, Kristdemokraterna, Miljöpartiet, Vänsterpartiet och Feministiskt Initiativ svarar alla ja på frågan om respekten för mänskliga rättigheter och miljö ska vara överordnat målet om hög avkastning för AP-fonderna.
Är något mer parti beredd att ta steget att lova att arbeta för förändringar? Det är två veckor kvar till valet och vi tänker inte låta politikerna passa på den frågan.
Väljare, håll öron och ögon öppna.
Mario López, Waqib´Kej
Rebecka Jalvemyr Latinamerikagrupperna
Debattartikeln publicerades i Västerbottenskuriren 4 september 2014.
Lämna ett svar