AP-fonderna investerar våra pengar i företag som bryter mot internationell rätt. Till exempel i bolag som utvinner naturresurser på ockuperad mark.
AP-fonderna har tidigare valt att svartlista och sälja sina innehav i fyra företag som köper fosfat som utvunnits på västsaharisk mark som är ockuperad av Marocko. Besluten har motiverats med att företagen gör sig skyldiga till brott mot internationella konventioner.
Det har varit bra beslut. Men samtidigt behåller fonderna sina investeringar i Siemens och Enel, företag som – i strid med internationell rätt – bygger vindkraftverk i ockuperade Västsahara. Genom att samarbeta med ett energiföretag som ägs av den marockanska kungen har Siemens och Enel vunnit anbud för att bygga upp energiinfrastruktur på västsahariskt område. Eftersom energin exporteras till Marocko så stärks kungens koppling till det västsahariska territoriet, vilket minskar sannolikheten att kungen kommer att bidra till FN:s pågående fredsprocess. Siemens och Enel är alltså med och lägger hinder för fredsprocessen och bidrar till att ockupationen fortgår.
Första, Andra, Fjärde och Sjunde AP-fonden har aktier i Siemens värda 1,1 miljarder kronor. Andra till Sjunde AP-fonden har investeringar värda 743,5 miljoner kronor i Enel.
Företag som legitimerar ockupation
Västsahara ockuperas av Marocko sedan mitten av 70-talet. FN klassar Västsahara som ett icke-självstyrande territorium. I ett rättsutlåtande år 2002 konstaterade FN:s dåvarande chefsjurist Hans Corell att ett icke-självstyrande territoriums naturresurser inte får exploateras om det inte sker i samråd med landets befolkning och att vinsterna kommer dem till del. Eftersom det inte är fallet när det gäller Västsahara, så strider utländska företags verksamheter i ockuperat område mot folkrätten. Dessutom, genom att ingå avtal om utvinning av naturresurser med Marocko utan att konsultera västsaharierna legitimerar företagen ockupationen.
Naturresurser gör ockupationen lönsam
I det ockuperade Västsahara är det förbjudet att hissa den västsahariska flaggan eller protestera för självständighet. De som protesterar riskerar att sättas i fängelse, misshandlas av säkerhetsstyrkor eller ”försvinna”. En stor del av den västsahariska befolkningen lever i flyktingläger i Algeriet under extremt svåra förhållanden. En folkomröstning för att avgöra Västsaharas framtid skulle ha genomförts i början på 90-talet men har fortfarande inte ägt rum.
När mer pengar flödar in från naturresursutvinningen på de ockuperade territorierna minskar sannolikheten att Marocko ska gå med på en transparent och rättvis omröstning. Fosfatutvinning, fiske, jordbruk och oljeprospektering på västsahariskt område genererar stora inkomster för Marocko. Nu satsar Marocko även på att utvinna förnybara naturresurser, som sol- och vindkraft, i Västsahara och har därmed ännu mer att vinna på en fortsatt ockupation. Att företag bygger infrastruktur för mångmiljardbelopp i ockuperade Västsahara minskar chanserna till att folkomröstningen, som västsaharierna har rätt till, kommer till stånd.
Läs mer
”Energi till exploatering”, Western Sahara Resource Watch (2016). Om energiföretags inblandning i ockupationen av Västsahara.
FN:s generalsekreterare uppmanar aktörer att respektera principen om att naturresurser inte får utvinnas om det inte är i enlighet med befolkningens – i det här fallet västsahariernas – önskan och intresse. Se punkt 103 i generalsekreterarens rapport om situationen i Västsahara (2016).
* Uppgifterna om Fjärde AP-fondens innehav gäller för 31 december 2016. Listorna på innehav uppdateras varje halvår, i halvårs- och helårsrapporter.