AP-fonderna investerar i gruvbolag inblandade i miljöförstöring, tvångsförflyttningar och kränkningar av ursprungsfolks rättigheter.
I november 2015 brast en gruvdamm i Minas Gerais i Brasilien. 19 människor dog och 60 miljarder liter järnmalmsavfall forsade ut. Det har tagit död på floden Doce som förser tre miljoner människor med färskvatten. All fisk har dött och ett naturskyddat område på 900 hektar är täckt av en giftig lermassa från dammen. AP-fonderna har investeringar värda 1,8 miljarder kronor i gruvbolagen Vale och BHP Billiton som äger gruvan.
Trots att bolagen brutit mot lagen när det gäller säkerhet och ljugit om att slammet är ofarligt betraktar AP-fonderna det hela som en tragisk olycka och har inte vidtagit några åtgärder för att pressa på bolagen att ta ansvar för katastrofen.
Förgiftad mark och skogsskövling
Ett annat exempel är det kanadensiska gruvbolaget Goldcorp, som har fått hård kritik för gruvprojektet Marlin i Guatemala. Bland annat för kränkningar av urfolks rättigheter och förgiftade vattendrag som hotar försörjningen i området där en majoritet av befolkningen lever i extrem fattigdom. Gruvan slukar 250 000 liter vatten per timme. AP-fonderna investerar 134 miljoner i bolaget.
Kolgruvan Cerrejón i Colombia har fått hård kritik genom åren. Människor har fördrivits från sin mark och har förlorat sina möjligheter till försörjning. Föroreningar från gruvan har lett till allvarliga miljöproblem i området. Kolgruvan förbrukar stora mängder vatten, vilket har lett till vattenbrist för lokalbefolkningen. Allvarliga kränkningar av mänskliga rättigheter har skett, särskilt hårt har urfolk drabbats. AP-fonderna har investeringar värda sammanlagt mer än 2,5 miljarder svenska kronor i de tre gruvbolag som äger gruvan – BHP Billiton, Anglo American och Glencore.
Gruvavfall rakt ut i flod
AP-fonderna investerar 1,4 miljarder kronor i gruvjätten Rio Tinto som är ett av bolagen bakom den kontroversiella Grasberg-gruvan i Indonesien. Varje dag släpper gruvan ut flera hundra tusen ton avfall direkt i en närliggande flod vilket får stora konsekvenser för både människor och miljö. Det är en pågående miljökatastrof.
Trots detta lyfter AP-fondernas Etikråd fram Rio Tinto som ett exempel på en framgångsrik dialog. Varför då? Jo, för att Rio Tinto antagit en policy om att i framtida gruvprojekt inte släppa ut gruvavfall i floder och grunda vattendrag. Något som redan nu är förbjudet i de flesta av världens länder. I Norge uteslöt motsvarigheten till AP-fonderna – norska oljefonden – Rio Tinto redan 2008.
Gruvor med usla arbetsförhållanden
AP-fonderna äger andelar värda 36,6 miljoner kronor i det sydafrikanska gruvbolaget Impala Platinum som båda driver platinagruvor i Sydafrika. Konflikter och strejker är vanliga i den sydafrikanska platinagruvnäringen eftersom lönerna inte räcker att leva på och gruvarbetarna ofta har dålig tillgång till vatten och sanitet där de bor.
Läs mer
”AP-miljarder satsades i olycksbolagen” – DN (2016)
”Rena guldgruvan? – AP-fondernas investeringar har en smutsig baksida” – Swedwatch (2011)
Se videointervjuer med boende i området runt Marlingruvan.
”As black as coal” – om AP-fondernas investeringar i gruvbolagen som äger kolgruvan Cerrejón i Colombia – Forum Syd (2016)
”Platinautvinning med risker – vilket ansvar har svenska företag i Sydafrika?” – Swedwatch (2013)
* Alla uppgifter om AP-fondernas innehav gäller 31 december 2016. Listor på innehav publiceras varje halvår, i halvårs- och helårsrapporter.